how would you feel?

Jon kom hem i lördags morse, han hade shoppat lite saker samt plagg till jobbet. Bla. ett basketlinne som Gwen Stephani användt som förlaga till nån kollektion. Rätt coolt.
Själv fick jag en ROSA Ipod nano. Woho! jag är ju somsagt i mitt rosa stadie i livet, något sent men ändå. Jag trodde väl aldrig att jag skulle hamna där men hellre det än leopardstadiet som många fastar i. Det var någon som sa att alla kvinnor äger minst ett plagg som är leopardmönstrat som man plockar fram när man vill vara lite "wild`n crazy".
Det här med personlig utveckling är hippt i mitt liv, jag har kommit till en slags vändpunkt där jag har insett hur glad jag ska vara att jag är just den jag är, att jag tänker, ser ut, pratar, allt som jag gör är jag och det är bra.
Däremot måste jag lära mig att försöka släppa tanken på att inte alla tycker om mig för den jag är samt mitt ständiga destinationsberoende (bara jag fixar det så blir allt bättre). Jag behöver faktiskt inte leta anledningar till vad och varför jag behöver må bra och jag behöver inte ha med folk (som inte förstår mig )att göra, ingen blir gladare av det.
Jag är i vanliga fall i tanke och hjärta en bakåtsträvande idiot men nu har jag lovat mig själv att våga vara lycklig i nuet och släppa det förflutna. bye bye!

Jag har blivit helt inne på det där med att sy saker men det blir sällan nåt gjort, jag måste skaffa mer tyg!
Jag vill göra musik igen, skön house vore det bästa. Jag älskar riktigt schysst Chicago och vocal house, det gör mig glad.

Jag börjar tydligen inte skolan förens den 3:sept, då blir det ped. forskning igen. uh! Hård start.