I Ran

Jag gjorde en bild på mig själv som postordersmodell.

Sen i tisdags har jag haft så ont i kroppen efter ett pass stenhård träning och till råga på allt var jag sjuk i onsdags och torsdag/igår men jag knullade döden och höll mig på jobbet ändå, jag känner att jag inte kan ta mig råd att ligga hemma i sjuksängen.
Dessutom hade vi föräldramöte igår kväll, det blev en riktigt lång dag.
När jag kom hem hade Jon tagit med sig tre stora papperpåsar med GANT kläder det var prototyper av plagg som ska till pruduktion( därav små lappar på plaggen med färgsättning etc), kanske inte alla skulle jag väl gissa.
Eller vad vet jag, jag har inte frågat :O ivf, sånt som inte ska säljas på stora rean som kommer om ett par veckor.
Jag fick en kavaj, en beige trenchcoat, en blå skinnjacka, en rosa tröja med gul stickning runt kragen, en handväska, en stickat varm tjockiströja, två linnen och en pullover.
Tack som fan Älskling!

Nästa vecka drar Jon till New York med jobbet men jag har ju min syster här då så jag sörjer inte.
Ensamhet är jobbigt för mig, den som inte redan visste det..
Maia kommer till stan 15.10, då ska jag möta upp henne och sen hoppas jag på festligheter ikväll.
Det är det som är fördelen att bo här, man behöver aldrig planera långt i förväg, man kan bara gå utanför dörrn så hittar man alltid nån schysst krog, fest eller nån man känner.
Jag hatar att planera, jag kan inte planera.
Det beror på att jag känner mig själv såpass att jag vet att det bara är idioti att lova massa saker som man sen ändå inte kommer att hålla.

På jobbet igår var det en het disskution i personalrummet om religion.
Syrianerna är kristna och sen muslimerna tjaffsade om gud och tro och världens excistens.
Jag sa att jag tror på vetenskapen och mig själv, det räcker gott.
Då bara skrattade de åt mig och tyckte att jag var sorglig som inte har en tro :O
Jag blir lite rädd när jag lyssnar på fanatiska muslimer, kristna med för all del..
Men som jag sammanfattade allt med; man kan inte förvänta sig så mycket av folk som kommer från ett land där det fortfarande bor analfabeter i bergen.