Lost

Det regnar idag och barnen lever om värre än någonsin.
Jag känner mig så trött på allt, hela veckan har gått åt på att känna sig sliten, utbytbar och helt jävla värdelös.
Och varje morgon när jag kliver upp så värker det i både kropp och själ.
Vad fan är det för menig att slita röven av sig för ingenting?!

Samtidigt har jag svårt att överlåta allt åt en annan stackare, för det är ju mitt!

Whatever! Det är en rutten dag, dessutom är det höst :~(

Nu vill jag hem och gråta blod.
För att citera ett av mina ansvarsbarn (när jag hade frågat om hon inte skulle äta frukost)
- Nej jag sitter hellre här och gråter.